Fasta nr femton – Som en vanlig dag

Efter en familjetillställning igår med mycket mat och dryck så kändes det skönt att ha en fastedag. Jag trodde verkligen att jag skulle vakna hungrig efter att ha svullat i mig mat, snacks och godis men jag kände ingen hunger alls, inte på hela dagen! Det blev en fysiskt aktiv dag med handling, promenad, biltvätt och löpning. Inte ens när jag lagade lunch eller ordnade fika åt vår son blev jag speciellt sugen på mat.

Jag åt en färdig Keldasoppa med lite knaperstekt bacon i till middag. Jag blev riktigt mätt och fick ta en paus för att orka äta upp allt. På kvällen gav jag mig på mitt misslyckade löppass på 45 min. Denna gången provade jag ett nytt löpspår mycket planare och i en underbar natur med mjukt underlag. Det gick verkligen över förväntan, det var inga problem att springa 45 min och jag tror att jag sprang ca 9 km på den tiden (glömde slå på GPSen!). När jag kom hem la jag in träningen i min kaloriapp, 45 min löpning innebär att jag brände 800 kcal! Efter löpningen kände jag mig pigg och full av energi, inte helt slut som man skulle kunna tro efter att ha sprungit sitt längsta pass någonsin, på en i princip tom mage.

Mat

Middag: Toscansk tomatsoppa med knaperstekt bacon 465 kcal

5 dl Kelda Toscansk tomatsoppa 300 kcal
50 g Knaperstekt bacon 165 kcal

Kvällsfika: Kokt ägg med randig kaviar 128 kcal
Ett kokt ägg 68 kcal
20 g Kalles Randiga kaviar 60 kcal
Totalt: 593 kcal

Åttonde fastan – Kändes som en helt vanlig dag

Idag har jag varit hemma med sjukt barn. Det blev lite mer utmaning att fasta när man behöver orda med fruktstund, lunch och mellis. Men förutom det kändes dagen som en helt vanlig dag. Jag kom på mig själv att glömma bort att jag var mitt upp i en fasta och i mitt huvud planerade för en vanlig middag. Inte utav hunger eller sug utan för det kändes just som en vanlig dag.

I veckan köpte jag med mig lunch från en lokal restaurang och när jag började äta bestämde jag mig för att hela tiden känna efter och sluta äta när jag blev mätt och nöjd. Jag åt precis halva! Och jag stod mig fram till middagen på det. Det var alltså dubbelt så mycket mat än vad jag behöver. I vanlig fall hade man ju ätit upp hela portionen utan att tänka.

Jag löptränade ca 90 minuter efter middagen. Det gick väldigt bra, lite kortare pass än sist.

Mat

Middag:

5 dl Kelda Toscansk Tomatsoppa 300 kcal
60 g Fetaost 156 kcal
40 g Gul lök 17 kcal

Kvällsfika:
Ett kokt ägg 68 kcal
20 g Kalles Randiga kaviar 60 kcal

Totalt: 601 kcal

Löpträning
12 min löpning
2 min gång
10 min löpning
2 min gång
10 min löpning

36 min totalt

Det är ju synd att slänga…

-Det är ändå inte tillräckligt med mat till en matlåda…
-Jag tar lite till, bara för att det är så gott…
-Det är ju synd att slänga…

Så många gånger man har ätit onödigt mycket mat, ibland med ångest som resultat eller till och med självförakt. Mat mat mat mat… Det finns överallt omkring oss, detta överflöd.
Jag tror att alla man frågar kan nämna vägen till minst 5 olika snabbmatsställen men hur många kan vägen till närmaste gym eller vårdcentral? Media fylls av reklam för mat och vi vet mer om innehållet i McDonalds senaste hamburgare än vad våra politiker tycker i olika frågor.

Jag har märkt (redan efter ett par fastedagar) att jag har lärt mig, på nytt, att tolka min kropps signaler. Jag känner tydligt när jag är mätt och jag fylls av en känsla av nöjd belåtenhet. Lusten att ta mer, mer, mer finns inte utan jag kan njuta av att min kropp har fått i sig precis vad den behöver.

På samma sätt är signalerna av hunger mycket mer distinkta. Som att slå på en switch: NU är det bra att fylla på med energi! Innan dess är jag inte ens sugen på nåt, även om det finns ett kakfat uppdukat vid kaffeautomaten på jobbet. Jag kan utan problem unna mig en kaka, men det är inte att jag ger efter för ett sug som jag förlorat kampen emot, utan ett val jag gör för att jag gillar smaken.

Och det bästa av allt är att det inte triggar ett ännu starkare sug när jag ätit upp kakan, jag är bara nöjd…